RELNET kan enkelt anpassas till det egna företagets olika rutiner för debitering, redovisning mm. Man gör detta genom bestämma parametrar, som sätts in i olika matriser. Matriserna är de basregler som styr användningen av RELNET.

RELNET är uppbyggt på ett sådant sätt att det är enkelt att förändra ekonomisystemet, när omvärlden förändras. Det är lätt att lägga till eller bygga på med egna moduler. Man behöver inte tillgripa programmering eller konvertering.

RELNET innehåller hjälprutiner och systemdokumentation i realtid. Det innebär, att man i varje situation kan ställa frågor och få svar på skärmen via direktlänkar mot adb-krafters hjälpdatabaser.

RELNET innehåller moduler speciellt gjorda för kommuners debitering av

Koppling till Postgirots faktureringstjänst

Om fakturor skall sändas ut via postgiro bestäms det vid faktureringen med Ordertyp, t ex postgiro. Fakturor eller kreditfakturor förs över i ett register, som sänds till Postgirot via modem och telefonnätet.

Företaget kan använda egen logotype på fakturan och bestämma hur fakturan skall se ut förutom de förtryckta ledtexterna.. Man kan välja om fakturorna skall skrivas ut med eller utan kopia, dock högst två kopior. Företagets kunder kan, om de så önskar, betala via Postgirots Autogirorutin.

Företagets kunder och leverantörer finns i ett gemensamt register. Det innebär att man endast behöver uppdatera på ett ställe i hela systemet. Registret kan användas för olika sökingar, t ex namn, kontaktperson, för utskrift av etiketter eller andra användnings-områden.

I kund- och leverantörsreskontran finns ett fält "Kategori" som kan utnyttjas för konteringsanvisningar. Därigenom kan systemet automatiskt avgöra hur fakturan skall intäkts- respektive kostnadsföras.

Vid fakturans ankomst kan man få utskriften av konteringen på etikett, som klistras på originalfakturan. Leverantörsreskontran uppdateras så snart leverantörsfakturan har registrerats. Då kontrolleras automatiskt att leverantören har F-skattesedel.

Vid faktureringen kommer fakturorna automatiskt över till reskontran. Därefter kan man följa hela betalningsförloppet i reskontralistan. Här framgår fakturanummer, faktura- och förfallodatum, belopp, typ av faktura (debet-, kredit- eller dröjsmålsräntefaktura), påminnelser, betalningsdatum och dröjsmålsavgifter och -ränta.

I kund/leverantörsregistret har man bestämt hur RELNET skall intäktsföra fakturan. När kunden betalar kan hela hanteringen utföras automatiskt eller manuellt.

Det gäller också kreditfakturor. Man kan alltid härleda kreditfakturan till den faktura som krediteringen avser. Hanteringen av dröjsmålsfakturor är integrerad med faktureringen.

Det finns en särskild modul för hela påminnelsehanteringen. Den innebär att man enkelt kan hålla reda på vilka fakturor, dröjsmålsräntor och påminnelseavgifter kunden har betalt, och vilka han inte har betalt. Påminnelse om obetalda fakturor sänds till kunden, som en vanlig faktura med vidhängande inbetalningskort. Dröjsmålsränta och obetalda påminnelseavgifter kommer automatiskt att debiteras kunden vid nästa faktureringstillfälle, som ett tillägg på den vanliga fakturan.

De generella redovisningsfunktionerna i RELNET innebär att alla typer av redovisnings-data kan hanteras. De flesta företag använder Baskontoplanen. RELNET är inte beroende av den eller någon annan kodplan, men av praktiska skäl är den mest använd.

RELNET är ett generellt system för systematisering och kodning av affärshändelser i företagets redovisning. Företagets kontoplan är i regel baserad på Baskontoplanen.

Systemdelen har bla följande funktioner,

• hanterar transaktioner mellan företaget och omvärlden,
• kan användas oberoende av företagets storlek, näringsgren bransch, ägandeform mm,
• bidrar effektivt till att få fram rapporter, nyckeltal och övrigt beslutsunderlag för styrning av verksamheten.

I RELNET används begreppet "Konteringsstämpeln". Den består av ett konto, "affärsredovisningsdelen", och ett antal koder. Exempel på Konteringsstämpeln :

KONTO|AFFÄRSOMRÅDE|KSTÄLLE|PROJEKT|MOTPART

Varje kod utgör en "kontonivå". Koderna utgör länkar till budget, prognoser, kalkyler, projektdata, kvantiteter mm, allt beroende av företagets behov.

Konteringsstämpeln kan skapas både med numeriska eller alfanumeriska tecken.

Konteringsstämpeln används / ger underlag för

Antalet koder i konteringsstämpeln (kontonivåer) har ingen begränsning.

I RELNET ingår ett hundratal standardrapporter. Standardrapporterna kan justeras eller vid behov kan man skapa egna.

Nyckeltal ställs samman från Resultat- och balansräkningar med andra uppgifter om företaget och anställda. Dessa uppgifter utgör grunden för finansieringsanalys, tillväxt, lönsamhet mm. De flesta av dessa nyckeltalssammanställningar ingår i standard-rapporterna.

Till redovisningen kan automatiskt överföras transaktioner från olika system utanför RELNET, som t ex lönesystem, budgeteringssystem m fl.

Det finns ett delsystem för projekthantering som ger underlag för uppföljning, ledning och styrning av projekt. Projektredovisningen förser projektansvarig och företagsledning med underlag för uppföljning och avstämning av projektets ekonomiska utfall och hur projektet följer tidsplanen. I redovisningen är det möjligt att låta projektet löpa från ett verksamhetsår till nästa eller över flera år.

RELNET har ett för alla systemdelar gemensamt behörighetssystem. Varje användares behov att använda systemet är i regel definierad av hans befattning. Behörigheten bestäms genom en befattningskod. Behörigheten är således knuten till företagets organisationsplan och inte till individen.

När man går in i RELNET anger man sin befattning och ev företag, om flera företag används. Systemet loggar dessutom datum och klockslag.

Användaren kan fritt använda de funktioner och register som bestäms av befattningskoden.

Det finns också möjlighet att välja loggning av alla händelser i systemet, dvs man loggar vem som ändrade ‘den här posten’ senast med datum och klockslag.

RelNet har ett användargränssnitt, som är likadant, som det man använder på internet.

Fördelen är att

Men det finns också behov. Dels en del användare som föredrar att använda det gränssnitt, som man en gång har lärt sig och funnit vara bra. Dels finns det speciella krav för de användare som registrerar mycket i t ex kundreskontradelen. Vid omfattande registreringsarbete är ett teckenbaserat system avsevärt snabbare.

Oavsett användargränssnitt (och operativsystem) arbetar RelNet mot samma databas.

Nu när du läst ända hit, föreslår vi att du "klickar" för en demo.

www.relevans.se